Intressant? Följ gärna bloggen!

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Följ Gärna!

Nyköpings Fallskärmsklubb

Lever På Hoppet

SFU 14- hopp’n pop, låghöjdshopp.

September 5, 2019.Pasi Orha.0 Likes.0 Comments

Såg fram emot detta låghöjdshopp…

Fick frågan om jag tyckte det skulle bli läskigt att gå så lågt vid uthopp? Spontant och ärligt svarade jag att det oroade mig inte. Sanningen är den att jag såg fram emot detta hopp för att det fick inte plats med massa övningar i det fria fallet, skönt!

För det handlar om att bli stabil , vinka, svanka , ta och dra.

Instruktören som fäller mig är vår chefsinstruktör och det är alltid trevligt att knyta delar av vägen till honom. Det är ändå han som varit kursledare, och är den som håller ansvaret över hopparna på klubben.

Jag började dagen med att samla ihop mina saker och det jag lånar. Meddelar mina avsikter och sen tar jag och sätter mig.

Jag tar ett djupt andetag, andas ut.

Jag gör det igen och försöker tömma mitt sinne och fortsätter med slutna ögon att mjuka upp kroppen. Slappnar av, dröjer kvar och märker hur bakgrundsbruset i mitt inre sakta dämpas och jag andas djupa andetag.

Farbrorn på bilden fick för sig att kasta upp en bild från Spanien. Verkar relevant 🤔

Kontrollerar att Cypressen är påslagen. Kollar kniv, sen pinkoll och pilot. Fortsätter med tre ringar, tre handtag och tre remmar. Tar på mig riggen vartefter och trär foten in genom ena benremmen. Sen på med höger sida och andra benremmen.

Därefter tar jag tag i bröstremmen med höger hand och drar den utåt och inåt för att inte reservhandtaget ska vikas eller fastna, då den vänstra delen av selen kommer på.

Spänner remmarna, och rullar första biten och trär sedan in den rullade änden i vadderingen på benremmarna, där remmarna löper. Viker bröstremmen dubbel och sätter fast under resårbandet.

Fotledsskydd, overall är på när skorna knyts. Sedan vänster handske och höjdmätare. Sen gogglar över huvudet och ner runt halsen. Tar på mig hjälmen och kalibrerar höjdmätaren innan jag tar på den andra handsken.

Jag och annan elev visiterar varandra under överinseende av instruktör. Kollar vindar och spot på tavlan än en gång. Vi går ner till grinden och in i planet för att nu går denna liften.

Passerat 300 m…

Kollar utrustning så snart vi passerat 300 m och tagit av oss bältena. Ber om pinkoll, och beskriver vad jag ska göra och vart jag avser hoppa. Den gröna lampan tänds, vi rullar upp dörren och det är fortfarande lite läskig med den där dörren.

Håller i med en hand då jag sticker ut huvudet i vinden. Höjer blicken mot Horisonten och lodar.

Säger till och räknar in att det tar en stund för mig innan jag kommer iväg.

Lite tidigt tycker han. Får avvakta lite till och sen tummen upp. Kollar spot, gör mig redo. Ger tummen upp.

Om jag inte fått frågan kanske jag inte tänkt på det. Men, det är inte så långt ifrån marken. Pulsen är hög och påslaget där. Men det är ju högt som tusan, eller ?

Jag sopar bort alla tvivel, fokuserar och dyker ut.

Överslag… jäv..

När jag gör min exit så får jag lite överslag. Mitt överslag är inte något bekymmer och jag finner min fallställning.

Grämer mig lite ändå.

Eftersom jag tycks vara lite av en primadonna, så är mitt största bekymmer här i världen följande.

Ett snyggt dyk! Är väl inte för mycket begärt? Åtminstone få ge sken av att jag inte är född med ett järnspett till ryggrad, när ändå Philip var där och såg. Han har inte sett så många av mina hopp, så ville jag uppenbarligen kunna välja min exit enligt den lilla önskan han hade. Att snabbt hamna i stabil fallställning.

Den tanken passerar förstås på ett ögonblick, men är nästan ett litet tecken på framsteg. Kan ju inte ha varit alltför dramatiskt om det nu är så att jag kände att det var något att ägna en tanke på.

Jag är lugn och utför varje moment väl genomtänkt och verkligen reflekterar över hur marken närmar sig. Intressant reflektion.

Vid en reservdrags-procedur så får jag för mig att det är viktigt att vara lugn. Jag vinkar,svankar tar o drar. Hänger under kalott vid omkring 800 m.

Kalottkontroll, kompiskoll?!🙄 höjd och navigering. Flög in mitt landningsvarv och landade odramatiskt och tog skärmen och linorna upplindade på en hand och skärmen över axeln.

Jag gick över taxibanan, kollar åt båda håll för att därefter passera grinden och mötas av…

Ordföranden i vår klubb..

Som ger mig en stor kram och säger ” jättebra, verkligen bra skärmflygning”

Det klart jag blev glad, och funderade på vilka delar jag gjort och försöker ta med mig det till andra hopp.

Briefingen med Philip var enkel, för tidig i min spot. Konstigt att han inte gav mig bedömningspoäng på dyket. Är inte det viktigt, hur snyggt det ser ut???

Det han frågade var vilken höjd jag var på när jag hade flygbar skärm. Han är belåten med svaret . Han säger att det känns som en evighet varje gång han följer en elev med blicken i väntan på vinka, ta , dra!

Det tog tid, och det var ändå inte något som jag bekymrar mig över, eftersom jag följde mina avsikter.

Jag är kontrollerad i mina val…

Jag förklarade också, att jag försäkrade mig under var del i förloppet. Det jag tänkte var också det jag i handling höll på med, för att verkligen vara kontrollerad i mina val.

Det första hoppet i det femte och sista blocket var således godkänt. Ni vet väl vilken dag detta är? Det första hoppet är gjort för dagen. Det är den 20:e juli, som vilken annan dag de sista veckorna, om nu någon dag varit den andra lik.

Add comment

Sky Dive Deep Pasi Orha . All Rights Reserved 2019 - Sky Dive Deep . Created by biaandersson.se