Intressant? Följ gärna bloggen!

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Följ Gärna!

Nyköpings Fallskärmsklubb

Lever På Hoppet

SFU – 2 / AFF – Accelerated Free Fall.

August 13, 2019.Pasi Orha.0 Likes.0 Comments

Beskriver hopp ur stegringsplan.

SFU 2- Underkänt, omhopp med en instruktör istället för två.

Målet var att göra exit och observationscirkel, alltså kolla höjd och instruktör då jag blivit stabil. Därefter två dummydrag, sen räta på bena och dra tillbaka några gånger för att uppleva framåtrörelse, ha höjdkoll och dra skärm vid rätt höjd.

Som brukligt hade jag briefat hoppet med instruktör och genomfört de sedvanliga förberedelserna, kontroll av Rigg och packning. 20 min innan började jag klä på mig och sedan gick vi mot planet.

Två instruktörer och jag, plus övriga hoppare satt så på de platser som stämde med hoppordningen. Visitation av utrustning och genomgång av hoppet, från exit till landning.

I dörren, jag repeterade och ställde mig och hängde ut efter förmåga, gav klartecken och fick klartecken., ready, set go ! Blev stabil och tog tecken och justera lite och fick tummen upp. Jag börjar utföra mina dummydrag, och det känns som jag håller på att dippa framåt när jag gör dom, inte stabilt och var gång rättas jag från handen på benet till handen på pilotskärmens handtag. Sedan sträcker jag på bena och upplever framåtrörelse och den upphör när jag böjer dom. Det blir höjd, och jag svankar tar mig på benet, handen förflyttas till pilothamdtaget, jag drar och det var kalottkontroll, kompiskontroll, höjd och orientering, så skärmen hade löst ut enligt plan, och landningsvarv och landning blev bra.

Briefingen ledde till att göra omhopp, fast med en instruktör istället för två. Det visar sig att jag vrider hela kroppen vid drag och riskerar att hamna ur balans, då jag blir så instabil att det är bättre att utföra hoppet en gång till, då det gäller ett så viktigt moment som draget.

SFU 2 omhopp, tredje hoppet

Det hade nu gått tre veckor sen jag gjorde mitt senaste hopp. Jobb och annat hade hindrat mig från hoppning och kom nu tillbaka och kände att jag fick anstränga mig för att vara med i matchen, då jag på en gång fick en AFF instruktör från till mitt förfogande.

Medger att det var lite dumt att inte gå igenom det vi gjort innan jag kom ut, då jag fick tänka mellan vart moment och frågorna jag fick. Vet inte vilket intryck jag gjorde, men gjorde så gott jag förmådde och det var inget som var helt tokigt så, kanske mer en känsla hos mig.

Tränade på draget liggandes på backen på en rullbräda och beskrev hur jag uppfattade föregående hopp och visade loggboken. Vi kom iväg på en lift och detta var nu den tredje eller fjärde AFF instruktören som var med mig. Eftersom loggen inte är här i skrivandets stund, så blir jag lite osäker vilka som hoppat med mig, då det var två de första två hoppen och nu en instruktör. I alla fall så är det klart en faktor att ta hänsyn till, att instruktören varken känner mig eller vet något om mig direkt.

Hoppet utfördes och dragen gjordes lugnt och jag utförde dummydragen långsamt, vilket stärkte min känsla och trygghet inför momentet när jag lyckades och gjorde det i lugn och ro, hitta handtaget och verkligen kände på det. Inga konstigheter i detta hopp, utan snarare en mycket tryggare uppfattning och känsla inför draget hädanefter. Landningsvarv och landning med mera utan anmärkning. Godkändes så på nivå 2 och kan gå vidare.

Det jag inte omnämner här är nivån av påslag jag erfar och som når en peak i planet strax innan uthopp. Men som bytts ut till en annan intensiv och stark motsvarighet så fort planet lämnats. Fullt fokus och all min sinnesnärvaro och medvetandegrad är fullt ut upptagna med att hantera det situationen påkallar. Det minskar vartefter och under kalott så är det en annan slags uppmärksamhets nivå, med balans och närvaro och reflektioner då jag tror sinnena försöker bekräfta och varsebli det som hänt och sker och det är ändå med ett slags lugn som det mesta sker i mitt inre.

Typ som att påslaget tar av min förmåga att handla lika konkret och klart som i vanliga fall, men att jag fortsätter att processa långsammare istället, så det begränsar mig då stressnivån är intensiv, men jag försöker att inte handla impulsivt och okontrollerat. Jag är medveten och närvarande, men man får artikulera väl om man ska göra sig själv hörd i vindens och tankarna dån. Givetvis så är det så att vissa bitar hörs inte lika tydligt och att det finns brister som sker, men väl inom goda marginaler.

Add comment

Sky Dive Deep Pasi Orha . All Rights Reserved 2019 - Sky Dive Deep . Created by biaandersson.se